måndag 10 februari 2014

Gravid och reumatism

Fick en kommentar där Helena hade lite funderingar om att var gravid och ha reumatisk sjukdom. Jag ska försöka att svara så bra som möjligt på dina frågor.

Jag hade ,liksom Helena, hört att man som reumatiker skulle må bättre i sin sjukdom som gravid, men med facit i hand så kan jag inte stämma in i det påståendet.
Min graviditet så ut så här i en kort sammanfattning. Fram till vecka 11 tog jag Humira. Detta var inte min reumaläkare så förtjust i och jag gjorde det på egen risk enligt honom. Hade också pratat med min ivf-läkare som sa att det inte var några problem att ta Humira till vecka 11. Under hela graviditeten åt jag 10 mg prednisolon.
Fram till vecka 15 (cirka) mådde jag faktiskt ganska bra. Den huvudvärk som jag haft mycket före plusset var som bortblåst. Visst var jag trött, gräsligt trött, men det var de första 12 veckorna. Sedan blev det också bättre ett tag.  Efter vecka 15 vände allt. Jag fick huvudvärk, ständigt, ont i kroppen och allmänt dålig. Jag blev sjukskriven från cirka vecka 16 och resten av graviditeten, dels för att jag var en högriskpatient men också för att jag mådde dåligt kroppsligt. För min huvudvärk tog jag då citodon, men jag försökte ta så få såna tabletter som möjligt.

Det är förstås svårt att säga vad mina besvär berodde på - Graviditeten eller min reumatiska sjukdom. Jag upplevde tyvärr inte min graviditet som så positiv eftersom jag mådde ganska dåligt hela tiden. Dessutom hade jag hela tiden en oro för att något skulle gå fel med tanke på de erfarenheter jag hade i bagaget.

När sedan vattnet gick åtta veckor för tidigt och pojken kom till oss sex veckor för tidigt kan det, enligt läkaren, vara ett tecken på att kroppen helt enkelt inte orkade mera utan tyckte att det fick räcka... Så här i efterhand är det skönt att jag "slapp" de där sista sex gravida veckorna då man är som störst. Förlossningen gick till slut bra och den varken försvårades eller förenklades på grund av sjukdomen. Det jag direkt efter förlossningen valde att göra var att börja med Humira igen för att man ofta kan få ett rejält skov efter en graviditet. Detta innebar att jag inte ammande någonting utan pojken är enbart matad med ersättning i flaska.

Nu så här ett år efteråt har jag fortfarande Humira och prednisol 10 mg och mår ganska okej. Visst har jag huvudvärk ibland men inte som under graviditeten då den var så intensiv så jag inte ens kunde ligga kvar i sängen om nätterna. Jag har fortfarande den där reumatiska tröttheten så det gäller att passa på att sova när det passar.

Undrade du något mera är det bara att du hör av dig. Grattis till graviditeten måste jag ju säga också!!

2 kommentarer:

  1. Tack, så snällt att du tog dig tid!
    Äter fortfarande kortison och kommer troligen att göra hela tiden, men hade tagit bort mina andra mediciner innan.
    Hade sådana förhoppningar på att må bättre under grav. så jag känner mig ganska snuvad på konfekten. Men om allt går bra, så får vi den högsta vinsten i slutändan ändå, så jag ska försöka svälja förtreten.
    Tack igen för att du skrev och berättade lite!

    SvaraRadera
  2. Så olika det kan vara.. Jag är oxå reumatiker och hade kunnat vara gravid alltid.. Har aldrig mått bättre.. Hade inga graviditetskrämpor, inte minsta lilla.. Hade inga symptom av sjukdomen heller.. Inte efteråt heller trots att jag ammade i 9 månader och då inte kunde ta mina mediciner..
    Alltid intressant att höra hur det är/var för andra.. Sen vet man ju inte hur en nästa graviditet blir, om vi nu lyckas bli gravid igen..

    SvaraRadera