tisdag 6 december 2011

Det sitter i väggarna

Lilla sovrummet (mäklarens bild, ej vår möblering)
 När vi köpte vårt hus förra sommaren så var det ju självklart att det mindre sovrummet på övervåningen skulle bli ett barnrum.
När vi sedan blev gravida med Dutt döptes det sovrummet automatiskt till Dutt-rummet. Så fort som vi flyttade in i mars plockade jag in kläder och lite andra saker som jag köpt under hela vår tid vi försökt bli gravida.
Ganska snart fick vi helt plötsligt döpa om rummet till Lilla sovrummet. Ingen liten Dutt skulle någonsin få bo i det rummet.


Nu när det gått en tid står det lilla sovrummet i stort sätt oanvänt och jag undviker att gå in där. Hela rummet andas det som gick fel och de känslor av sorg och hopplöshet som jag känner. Just nu mår jag dåligt av att gå in i rummet och det känns nästan som rummet hånskrattar åt mig. Barnkläderna som hänger i garderoberna gör samma sak - hånskrattar. I allt detta var det tur (om man kan säga det) att vi inte börjat inreda rummet för Dutt. Tänk om det stått en spjälsäng där också och skrattat åt mig...
Jag undrar om jag någonsin får åka till babyproffsen och köpa en svindyr spjälsäng och ställa in i det där rummet.
Jag undrar om jag någonsin får åka på min efterlängtade shoppingresa till Ullared för att fynda kanonbilliga påslakan och bitleksaker.

Denna ovisshet gör mig galen. Tänk om jag kunde se in i framtiden. Tänk om jag då kunde se vårt lilla sovrum inrett och färdigt och att jag i spjälsängen kan se ett litet mirakel ligga och jollra.

Tänk om.

9 kommentarer:

  1. Du kommer få gå in i rummet och se ett mirakel i en liten säng,det ska bli så,på nåt sätt ska det bli så! Jag vet inte hur ert mirakel kommer till er eller när men en liten ska ligga i en säng i det där rummet och jollra och skrika och väcka er på nätterna - det ska bli så, det kommer bli så, det måste bara bli så.
    Vi finns här för er med matlådor och kramar och vad ni än behöver.

    SvaraRadera
  2. Tänker på er såå och önskar att ni snart får ert mirakel. Känner ju inte er, men ni finns i mina (och säkert i många andras)tankar ofta. Kram

    Fin kommentar som herr och fru H skrev här ovanför! Vilka fina vänner ni måste vara :)

    SvaraRadera
  3. Jag har samma känslor och tankar som du :( KRAAAM <3<3<3

    SvaraRadera
  4. TACK för dina stöttande ord :-)

    och jag vill oxo få spendera en förmögenhet på en svindyr barnvagn, en onödigt dyr skötväska och massor av söta barnkläder...men blir det någonsin min tur - vår tur - när ska våra magar bli stora runda fina?

    suuuuuuuuuck
    Kram Ninna

    SvaraRadera
  5. Jag vet hur den känns. Undrar hur många sådana sovrum som finns i husen kring oss? Vårt "gästrum" är numera endast gästrum och inget annat. Jag har helt backat bandet från det läget där jag såg det som något annat vilket är skönt. Men oj så sorgligt. Hoppas du får en bra dag idag! En sån dag då det faktiskt känns ok.
    Kram

    SvaraRadera
  6. Jag önskar så att ni ska få ert mirakel en dag. Förstår din känsla - jag är så glad att vi inte hann skaffa några babysaker innan vi förlorade Tu för det hade bara gjort allting ännu svårare idag. :-(

    SvaraRadera
  7. Jag håller alla tummar jag har! Hoppet är det sista som överger en! Stor kram och ta hand om er <3

    SvaraRadera
  8. Mellan barn 1 och 2 så hade jag 3 missfall på ett år. O vi hade ett rum som väntade på att bli barnrum....Så till slut så orkade jag inte vänta längre utan jag tapetserade om som ett gästrum me skrivbord o så. De blev jättefint :-) Konstiga va att typ 2 månader senare blev ja gravid o fick sätta en annan bård på väggen. Hoppas sååååå att ni ska få göra detta rium till barnrum snart!!!! Massa Kramar!!!

    SvaraRadera