tisdag 11 oktober 2011

Jaha...

Stämningen var tryckt när vi satt i väntrummet på mödravården och väntade på att bli uppropade av läkaren.

Det här läkarbesöket var tidigare tänkt att vara ett besök där vi skulle planera upp hur vår graviditet skulle se ut med extra läkarkontroller och ultraljud. Läkaren som vi önskat träffa är samma läkare som tog hand om oss när vi fick veta vad som hänt Dutt.

När hon ropar upp oss ser hon redan tagen ut då hon av min barnmorska fått veta att syftet med mötet ändrats.
Hon undrar hur vi mår och vi säger att vi den senaste veckan förväntat oss det värsta, men att det någonstans finns ett litet litet hopp kvar trots allt.

Väl uppe i gynstolen konstaterar läkaren och även vi att Snöis är lika stor som förra vecka (10 mm) och att inga hjärtljud syns. Läkaren kollar flera gånger för hon vill verkligen hitta hjärtljud. Just då känner jag bara "Jaha... det var det".

Nu märker vi att läkaren är mer tagen av situationen och hon säger "vissa patienter känner man lite extra för och vill att det ska gå bra för". Tyvärr kunde vi idag inte bedra med det.

Då graviditeten avstannat var jag inte längre hennes patient utan hon följer oss till gynmottagningen. Hon ordnar så att vi får träffa en läkare där inom bara en kvart. Gynläkaren vi träffar har blivit informerad om läget och är väl insatt i vår tidigare situation. Hon pratar om de två möjligheter som finns - starta missfallet med tabletter eller ta bort det genom skrapning.

Herregud - vad ska man välja? Återigen helt bisarra beslut. Om man väljer tabletter kan man ordna allt hemma, men man vet då aldrig hur lång tid det tar för kroppen att sätta igång blödningen. Risken finns också att kroppen inte klarar av att få ut allt och då måste man ändå genomgå en skrapning.
Det andra alternativet är som sagt skrapning då man vid en operation plockar ut innehållet i livmodern. Detta tar ungefär 10 minuter.

Efter en viss fundering väljer jag skrapning då jag känner att proceduren med tabletter kommer kännas allt för lika med det vi gick igenom med Dutt. Jag väljer det också eftersom jag vill ha det "avklarat" så fort som möjligt.
Direkt efter det ta en undersköterska blodtryck och blodvärde på mig och efter det träffar vi en sjuksköterska som bokat en tid på operation till mig. Så på torsdag klockan 11 ska vi vara på operation så att de kan plocka bort lilla Snöis som så gärna verkar vilja vara kvar därinne i den trygga livmodern.

Efter att vi kom hem kan vi återigen konstatera att omhändertagandet av alla inblandade idag har varit otroligt bra. Inget som man kan klaga på. Väl hemma har vi inte orkat göra så mycket. Som tur var hade vi lite mat sparat sedan helgen så det var bara att slänga in i micron. Sedan har vi varit hos Dutt en stund.

Tänk att man nu har två änglar i olika storlek. En på 19 cm och en på 1 cm. Hoppas att de tar hand om varandra där de nu är.

Tack för alla fina kommentarer jag fått under dagen. De värmer även om de inte kan förändra något. Det finns inga ord som är tillräckliga för den här situationen, men era tankar och kramar gör det lite lättare.

18 kommentarer:

  1. Fan Fan fans Fan!

    Stora Kramar till er & era Änglar
    /Nhea

    SvaraRadera
  2. Hemskt ledsen =( Har varit där i gynstolen själv sammanlagt 4 gånger (pluss ett spontant missfall hemma)och alla med MA. Jag har alltid valt skrapning förutom då jag fick Ma i vecka 15 (inne i vecka 16) och då får man ju en igångsättning av förlossningen, men det slutade med skrapning där med sen för jag slutade inte blöda.. Hemskt ledsen verkligen. Åt helvete orättvist. Glad att ni fick ett bra bemötande iallafall. Och skrapningen kommer gå jätte bra, det är bara somna och så är det över.
    Två änglar ja, förjävligt att det ska hända flera gånger! Ta hand om er

    SvaraRadera
  3. Anna, jag sänder också tankar till dig/er! All min empati går till till dig och snöis.

    SvaraRadera
  4. Är så ledsen för er skull...Massa stärkande kramar till er!!

    SvaraRadera
  5. Åh, jeg er så fryktelig lei meg over det som har skjedd med dere. Dere av alle burde jo slippe dette nå!

    Rent praktisk og følelsesmessig tror jeg det er et godt valg med utskrapning. Sorgen er den samme, men i det minste tar den fysiske biten mye kortere tid. Jeg har hatt MA og utskrapning selv og det positive i det vonde var at det gikk raskt, var lite smerter etterpå og syklusen var på plass igjen neste måned.

    Varme tanker fra meg!

    SvaraRadera
  6. Det är inte mycket, men det är iallafall något.. Jag tycker det är så hemskt :( Jag hoppas det kommer gå bra på torsdag, och att ni på något vis hittar styrkan att orka fortsätta resan mot ett barn.. *Kramar om*

    SvaraRadera
  7. Tänker på er. Saknar ord men ville ändå låta dig veta att ni finns i våra (min o makens) tankar.

    SvaraRadera
  8. Känner så med er!!!!
    Kramar i massor!

    SvaraRadera
  9. Så ledsen för er skull! Det borde inte få hända alls och absolut, aldrig under några omständigheter två gånger. Alla efterlängtade barn borde få stanna!!!

    I frågan ang. tabletter eller skrapning tycker jag att du tagit det bästa beslutet. Jag har provat på båda och skulle jag hamna därigen skulle jag absolut välja skrapning. Precis som ngn skrev tidigare, man somnar och vaknar när det är över (fysiskt alltså :-().

    Massa kramar, Lisa

    SvaraRadera
  10. Kram. Skönt att ni fick ett bra omhändertagande.

    Det är klart att de tar hand om varandra! Dutt kanske inte ville vara ensam? Kanske han vill ha ett jordesyskon om ni beslutar för att försöka någon fler gång i framtiden?

    SvaraRadera
  11. Blir så ledsen för er skull! Stor kram!

    SvaraRadera
  12. Åhhh vad jag önskade att ni fått ett annat besked idag.....Massor med kramar till er. Ta hand om er!

    SvaraRadera
  13. Sitter här med tårar rinnande och tycker livet är så fruktansvärt orättvist... Tänker på er och skickar varma kramar. Ta hand om er <3

    SvaraRadera
  14. Jag vet att det är så lite, men jag är ännu en person som tänker på er så mycket och önskar er allt gott i denna fruktansvärt hemska situation. De varmaste hälsningar från mig. Härda ut!

    SvaraRadera
  15. Skickar massa kramar till er! Tårarna rinner när jag läser...
    Ta hand om er!

    SvaraRadera